Dagens granskning av nya regeringens närvaro i sociala medier har blivit en liten buzz. Bra skrivet av både @jocke här, av @ulfbjereld här och @britstakston som har gjort en egen ingående granskning innan SvD. Själv tycker jag det är sorgligt att inte fler insett att sociala medier är något som är en självklar del av en medieplan även för en minister, politiker eller en organisation som lever i ett opinionslandskap. Det som för mig blev lite knepigt i granskningen var dels den ganska ytliga inriktningen: har man ett Twitterkonto eller inte. Övriga kanaler slogs samman som ”andra sociala medier”. Den enögdhet som jag ibland upplever hos fr a journalister runt Twitter är knepig. Bjereld menar att det inte finns någon fara med en filterbubbla och övergripande håller jag nog med men inom politik/media-klustret på Twitter finns det en övertro på att direkt nå väljare genom att twittra. Fr a när man tittar på de siffror som vi fick i veckan från SOI14 respektive de siffror som kommit från Twittercensus.
Det finns också i SvD och hos en del kommentatorer (på Twitter) en frånvaro av problematisering runt det faktum att en politiker både är personlig men också en del av helheten. De flesta partier har en relativt god närvaro, hög grad av aktivitet och en ok engagemangsgrad. Hur ska man hantera den balansgången? Jag tror att det som framtidsministerns pressekreterare lyfter fram: att de arbetar med en strategi för att ministerns närvaro ska vara värdefull och meningsfull är rätt väg att gå. Oavsett vem du är så är det idag inte att ha ett konto som är det intressanta utan hur du lyckas att använda det.
I hela den här diskussionen glöms också en viktig pusselbit bort: sociala medier är inte digitala anslagstavlor eller internetmegafoner. Det finns lite för många exempel på politiker, partier och andra som helt enkelt struntar i det faktum att sociala medier handlar om interaktion. Den politiker som inte kan hantera det, och som inte ser till att ha en stab som kan hjälpa till – den är antingen illa ute eller bör arbeta fram en annan strategi för att hitta rätt i sin närvaro i sociala medier. En av de stora farorna för varje sociala medie-arbete är att man glömmer bort det sociala i sociala medier.
En av de vanligaste frågorna jag och Sarah får i samband med strategiworkshops och som ofta innebär långa diskussioner på vår Berghskurs om att bygga varumärke i sociala medier är hur man med en ganska avgränsad stab ska kunna hantera arga kommentarer, trollkommentarer och konstruktiva kommentarer. Det är en viktig fråga och ofta blir svaret att det handlar om att arbeta fram en solid taktik både för att separera trollen från de riktiga kommentarerna, och hantera en stor mängd kommentarer utan att tappa bort både värdefull interaktion och få ut något av det.
Uppdatering: Linda Nordgren i Malmö har spunnit vidare på slutet av min bloggpost på ett ypperligt sätt.
The post Apropå det här med minstrar och sociala medier appeared first on Deepedition.
